+ MENY
2012 Okt 1
0

Formativ Bedömning

Jag befann mig under augusti månad på en heldag med föreläsningar och workshops kring ämnet formativ bedömning. Satte mig då ner och skrev ner några tankar om detta ämne för att försöka sammanfatta det del för mig själv men även för andra som vill ha en introduktion kring detta.

formativ bedömning och summativ bedöming
En grafisk översikt i ett jämförande perspektiv mellan summativ och formativ bedöming.

Formativ bedömning och summativ bedömning

Det är väl på sin plats att försöka sig på en definition av formativ bedömning innan vi fortsätter innan vi fortsätter med frågor som varför man skall jobba med formativ bedömning och hur det egentligen kan gå till. Till skillnad mot summativ bedömning där allt eleven gjort samlas ihop och bedöms så syftar en formativ bedömning mer till att understödja elevens inlärningsprocess.

Det handlar alltså om kontinuerlig process där läraren, och även eleven själv, bedömer kunskapsutvecklingen.

Varför Formativ Bedömning – studien av John Hattie

Nu kan man ju fråga sig varför detta skall göras och varför detta arbetssätt kan vara viktigt. En studie som ofta lyfts fram för att understödja formativ bedömning är John Hatties metastudie där han har undersökt vilka faktorer som kan accelerera inlärningen. I studien har 138 faktorer tagits fram och rangordnats och det visar sig där att de faktorer som påverkar inlärningen alla mest positivt är sådana som liknar tankarna bakom formativ bedömning.

Hattie factors - acceleratorsHattie factors – accelerators

Studien rangordnar 138 faktorer och hur dessa påverkar resultatet. Exempel på sådan faktorer är tidigare resultat, kön, gå om en klass, mobilitet (byta skola), lärartydlighet, läxor o.s.v. Värdena som de olika faktorerna kan få ligger mellan -0,2 till 1,2 där allt över 0,4 ger synligt positiva effekter på lärandet. De olika intervallen kan beskrivas enligt:

  • Omvänd effekt (-0,2 till 0): Negativ utveckling
  • Ålderseffekter (0 till 0,15): T.ex. att eleven blir äldre, helt naturlig och biologisk utveckling.
  • Lärareffekter (0,2 till 0,5): Dvs effekter som fås av att ha en lärare.
  • Önskade effekter (0,4 till 1,2): De effekter som gör att lärandet ökar på ett önskvärt och positivt vis.

Några rätt intressant sådan här faktorer kan dessa vara:

  • -0,05 – Klassstorlek
  • 0,20 – Kön
  • 0,21 – Klasstorlek
  • 0,36 – Skolledaren/Rektorn
  • 0,42 – Lärarstil
  • 0,43 – Läxor
  • 0,48 – Motivation
  • 0,67 – Att INTE etikettera eleverna
  • 0,72 – Förtroendefulla relationer med eleverna
  • 0,75 – Tydlighet mål och kunskapskrav
  • 0,80 – Studiero
  • 1,13 – Feedback

Det är alltså här vi hittar en anledning till att jobba med formativ bedömning. Det är nämligen en form av feedback där eleven kontinuerligt får reda på vad som kan göras bättre.

Exempel – Hur går den formativa bedömningen till?

Jag tror personligen att många lärare indirekt jobbar med en bedömning som syftar till att understödja elevens inlärningsprocess. Det är nog så att det i många fall är omedvetet och kanske inte en genomtänkt metod. I sin enklaste form skulle man kanske våga påstå att en kommentar på ett prov är formativ då den kanske syftar till att hjälpa eleven att göra bättre tills nästa gång.

Det finns dock mer medvetna och genomtänkta metoder för att jobba formativt med sina elever. Av de jag nämner här så har jag själv bara provat på ett fåtal. Men jag tycker ändå att det kan vara intressant nämna dem, kanske får du själv en idé hur du kan komma igång med formativ bedömning?

  • Exit tickets – Att på slutet av en lektion låta eleverna göra en bedömning av vad de har lärt sig och vad de kan göra bättre. Du kan t.ex. använda post-it lappar på tavlan där eleverna själva klistrar fast dem eller ett formulär i Google Docs.
  • Självbedömning – Här kan eleverna bedöma sig själv för att på så vis lättare se vad de behöver lära sig mer om. Själv tänker jag att man kan låta eleverna bedöma sitt eget prov och rätta igenom detta.
  • Videolektioner – Eleverna kan t.ex. själv göra egna lektioner med sin mobiltelefon och ladda upp dem på YouTube och sedan kan klassen själva se dessa videos. Alternativet är att jag som lärare gör detta eller kanske använder någon matematiktjänst för detta  😉 och att man därmed skapar utrymme för det som kallas för flipped classroom.

Vilka metoder har du för formativ bedömning?

Det skulle vara väldigt intressant att få lite mer tips på hur man kan få till formativ bedömning i sin undervisning, har du tips om detta så kommentera gärna!

Comment